Museer i Österbotten

Klemetsgårdarna

klemetsgrdarna0095.CR2
klemetsgrdarnaorgelm4794
klemetsgrdarnasndagsskolem4859
klemetsgrdarna0095.CR2
klemetsgrdarnaorgelm4794
klemetsgrdarnasndagsskolem4859
Visste du att...
Steinfoten kallades kvinnornas underkjol som hade äldre tyg i nedre delen och nyare tyg i övre delen.

Klemetsgårdarnas idylliska gårdsmiljö är unik på många sätt. I landskapet finns ingen annan bevarad gårdsgrupp som är uppbyggd på samma sätt. Här finns även mångsidigt utställningsutbud med textilutställning, orgelmuseum, söndagsskolemuseum och vardagsföremål från allmogelivet. Tidig 1900-tals atmosfär upplever man också i caféet som är stilfullt inrett med funkismöbler från 1940-talet.

Klemetsgårdarnas idylliska gårdsmiljö är unik på många sätt. I landskapet finns ingen annan bevarad gårdsgrupp som är uppbyggd på samma sätt. Här finns även mångsidigt utställningsutbud med textilutställning, orgelmuseum, söndagsskolemuseum och vardagsföremål från allmogelivet. Tidig 1900-tals atmosfär upplever man också i caféet som är stilfullt inrett med funkismöbler från 1940-talet.
Klemetsgårdarna historia härstammar ända från 1700-talet. Många hade flytt till Sverige under oroligheter under stora ofreden i början 1700-talet och Klemets hemman stod tom. Johan Ehrsson från Bjurs socken i Västerbotten köpte upp ödehemman och blev stamfader på Klemetsgård med 23 barn. Han och hans söner byggde upp tre mansgårdar i Västerbottenstil med högre och smalare stugor än de österbottniska. Den äldsta av stugorna härstammar från 1730-talet, medan de andra är uppförda mellan 1730–1760-talen.

Ett av museets pärlor är en rik textilutställningsom omfattar olika hattar och klädesplagg, bäddtextilier och väggbonader från 1900-talets första hälft. I samlingen finns s.k. veipor, hemvävda och hopsydda underlakan typiska för svenska Österbotten. Vävstolen var sällan lika bred som en säng så man sydde ihop lakanen för att få rätt bredd. Textilierna har mjuka färger eftersom garnet färgades med naturliga växtfärger. Här finns även barnvagnar från 1920-talet och 1950-talet och ett antal dockor.

Strömmers stiftelse är ett nytt tillskott på Klemetsbacken, stiftelsen och dess stadgar registrerades 17.1.2015. Stiftelsens ändamål är att främja olika former av kulturell- och social verksamhet samt förvalta testatorernas kulturellt historiskt värdefulla byggnader vid Klemetsgårdarna, hålla dessa i gott skick samt därtill förvalta stiftelsens skogs- och jordbruksmarker.

Ett stycke längs med Kärklaxvägen finns Söndagsskolmuseet där Svanhild Petrolaj höll söndagsskola för byns barn i början av 1900-talet. Hon var av polsk börd och hennes far var tullöversyningsman i Helsingfors, men hennes föräldrar dog unga. Svanhild flyttade till Maxmo för att arbeta som barnflicka åt sina kusiner, prästen barn, och i sin stuga höll hon söndagsskola. Hon sydde kuddar åt barnen att sitta på och efter klockan 12 fick barnen var sin karamell. Prästen Daniel Orädd hade tidigare arbetat som sjömanspräst i Antwerpen och hjälpt försupna sjömän till kyrkan. En del av möblerna i stugan och t.ex. radion härstammar från därifrån. När prästfamiljen flyttade till Helsingfors på 1930-talet ville inte Svanhild följa med, så prästen Orädd köpte den lilla stugan åt henne. Hon arbetade på telefoncentralen, men fungerade även som diakonissa åt byns äldre tanter långt in på ålderdomen. Söndagsskolan håller ännu idag sin avslutning i stugan. Museet är öppet enligt överenskommelse.

Ute i skärgården finns även ett fiskemuseum som är öppet enligt överenskommelse.