Museer i Österbotten

Kimo Bruk

kimobruk5419
kimobruk4733
kimobruk4772
kimobruk5447
kimobruk5419
kimobruk4733
kimobruk4772
kimobruk5447
Visste du att...
I mitten av 1700-talet fraktade man det tunga tackjärnen till bruksområdet 10 kilometer längs den grunda ån med hästdragna pråmar.

Museet finns i ett järnmagasin från 1763. Där presenteras en miniatyr av Kimo bruk på 1700-talet samt av en hammarsmedja, stämningsfulla foton från arbetet på bruket och en hel del olika föremål och verktyg som har med järnförädling att göra, t.ex. smedens mästerbrev från Bergskollegiet i Stockholm eller gravkorsen som smederna smidde, även sitt eget.

Museet finns i ett järnmagasin från 1763. Där presenteras en miniatyr av Kimo bruk på 1700-talet samt av en hammarsmedja, stämningsfulla foton från arbetet på bruket och en hel del olika föremål och verktyg som har med järnförädling att göra, t.ex. smedens mästerbrev från Bergskollegiet i Stockholm eller gravkorsen som smederna smidde, även sitt eget.

Kimo bruk hör till de äldsta industrierna i Finland och grundades 1703 av svensktysken Peter Heijke. Kimo var en lämplig plats för järntillverkning eftersom här fanns bränsle, dvs. skog som gav träkol, forsar som gav vattenkraft och en hamn i närheten. Hamnen var speciellt viktigt eftersom järnmalmen fraktades till bruket via skutor från Sverige. Bruket fick dock en svår start och ödelagdes av ryska trupper 1714 under den Stora Ofreden. På 1730-talet byggde man en ny masugn som placerades längre ner vid ån, närmare hamnen. I masugnen smältes malmen tillsammans med träkol och kalksten till tackjärn, en typ av råjärn. Tackjärnet fraktades till bruksområdet, cirka 10 km upp längs med ån, där hamrarna förädlade det till bland annat stångjärn och spik. En biprodukt av tackjärnen var blågröna slaggstenar som man ännu idag kan se som fyllnad i bygdens husgrunder.

Bruksägarna bodde alltid på annat håll, så Kimo bruk saknar en ståtlig huvudbyggnad. Bruket styrdes av förvaltar och de anställda smederna kom i början av 1700-talet från svenska eller andra finländska bruk. Bruket upplevde sin blomstringstid 1780-1806 då Kimo bruk blev ett av de största i Finland. Nya smedjebyggnader uppfördes och stångjärn med stämpel KB fick gott rykte för sin höga kvalitet.

Industriella och tekniska förändringar slog ut de hantverksbetonade bruken i slutet av 1800-talet. Bruket fick istället nya verksamhetsformer och ombyggdes till sågverk och kvarn. Forsarna i Kimo å utnyttjades från 1922 till att driva turbiner som producerade elektricitet.

En av sommarens höjdpunkter är den årliga smidesdagen som ordnas första veckoslutet i juli. På programmet står bl.a. gammaldags torg, smidesuppvisning, gammaldags lekar, kaffe och mat, guidning och musik. På bruket ordnas smideskurser varje sommar och höst och under sommarveckoslut kan man se smeder i arbete på området. Passa även på att blanda gammalt och nytt i museets nutida konstgalleri eller när veteranbilarna och motorcyklisterna rattar in till Kimo bruk på sina årliga sommarutflykter.